Elevinflytande och kunskapskrav

Jag tar ibland fram Lgr11 och visar för eleverna, jag brukar kalla den ”en av mina biblar”. De skrattar alltid åt det uttrycket men de förstår också då att boken innehåller sådant som de ska lära sig och att inte jag hittat på allt vi gör. Idag tog jag fram den igen men på ett annat sätt. Förra veckan hade min rektor bjudit in en tjej som heter Anna, hon jobbar med BFL (bedömning för lärande) på sin skola. Min rektor hade bjudit hit henne för att vi i vårt arbetslag funderar mycket på hur man tydliggör IUP och IUP-målen för eleverna. Hur kan man utforma en skola som kretsar mycket kring dessa och att dessutom eleverna är medvetna och delaktiga. Kunskapskraven är väldigt formellt formulerade och det är svårt för en 8-åring att förstå innebörden av t ex:

”Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.”

Det kan till och med vara svårt för mig att förstå och översätt ibland. Så jag bestämde mig för att bena ut det tillsammans med eleverna.

Jag började med att förklara läroplanen och kunskapskraven som ett tv-spel med tre nivåer. Tanken är att man når nivå ett i slutet av åk 3, nivå 2 i slutet av åk 6 och nivå 3 i slutet av åk 9. Jag hade innan skrivit alla kunskapskraven i svenska för åk 3 på papper, en mening/sats på varje papper. Idag började vi med just den jag skrev här ovan. Jag la den under dokumentkameran och frågade eleverna vad det kan betyda. De fick läsa och fundera en liten stund innan vi tillsammans och i delar försökte förstå vad det egentligen är vi ska kunna. Vi tog det sedan ett steg till och funderade på vad man måste lära sig innan man faktiskt kan det där med att läsa med flyt. En intressant diskussion som mynnade ut i följande:

”Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.” Betyder att ”Eleven kan läsa böcker med mycket text och lite bilder, t ex böckerna om LasseMajas detektivbyrå. Eleven kan använda lässtrategier när hen läser, t ex detektiven, spågumman, reportern och konstnären.”

Vad tror ni om den översättningen?

Delarna man behöver kunna för att kunna målet ovan tyckte mina elever var:

  1. Jag kan läsa alla bokstäver och vet hur dom låter.
  2. Jag kan läsa ord med två eller tre bokstäver, t ex S-O-L.
  3. Jag kan läsa korta meningar.
  4. Jag kan läsa enkla böcker med en mening på varje sida och bild på varje sida.
  5. Jag kan läsa enkla böcker med två till tre meningar på varje sida och bild på varje sida.

Vi får se om de kommer fram till några fler steg när vi fortsätter arbetet.

Men det är så kul! Trodde inte att de skulle nappa på min idé men de är på och vill veta. Jag tänker att jag ska fortsätta med frågan Hur. Hur tränar man på de olika delarna, allt för att eleverna ska bli självständiga i sin väg till kunskap.

20140212-101954.jpg

Min plats i världen

På tisdag börjar vi ett nytt tema som i sig är en förlängning av vårt förra tema ”Jag och min familj”. Vårt nästa tema bär namnet ”Min plats i världen”. Syftet med temat är att vidga elevernas syn på deras plats och var de finns. Utgångspunkten i temat grundar sig i en bild jag såg på Clever Classrooms facebooksida.

I arbetet finns en tanke om att få vykortshälsningar från hela Sverige och kanske även från skolor i världen. I Facebbokgruppen Årskurs 1-3 Tips och Idéer finns härliga kollegor som ställer upp på att skicka hälsningar. Jag lovade då att lägga ut min planering så att man kan använda sig av den eller ta den som inspiration. Här är nu länkar till lektionsplanering, PP och elev-PP samt lite utskriftsmaterial. Alla bilder i utskriftsmaterialet är ok att använda de kommer från Wikipedia.

Lektionsplanering

Elev-PP

Lärar-PP

Utskrift

Meddela gärna om någon länk är trasig eller om ni hittar något fel. Det är helt ok att använda planeringen eller ändra i den.

20140212-101954.jpg

Göra film

Skådespelare. Regissör. Manus. Make-up artist. Genre. Komedi. Storyboard.

Det finns många ord som är förknippat med film. Och det finns många sätt att skapa film på. Hur går man tillväga när man är nio år och vill göra film?

Mina elever vill göra film. De har (bokstavligen) högt flygande tankar för en film. Det är clowner, en stor tårta, något om att kunna flyga upp på tanken (”det är bara att ha ett snöre runt midjan”). Vi fick ta det från början.

Vilken genre skulle vår film ha? Skräck, komedi eller drama? Vad skulle det vara för karaktärer? Var ska den utspela sig? Vi har börjat att spåna och jag är utsedd till regissör och allt-i-allo. Eleverna skulle naturligtvis vara skådespelare!

Fortsättning följer.

20121120-204102.jpg

Låt mig få presentera…

Måndagen 29 och tisdagen den 30 oktober hade vi studiedagar tillsammans med Center för Skolutveckling i Göteborg, studiedagarna gick under parollen Läsglädje. Hela förmiddagen hade vi förmånen att lyssna till Barbro Westlund som talade om sin kommande avhandling om läsning och läsglädje. Hon pratade också kort om sin förra bok Att undervisa i läsförståelse. Under sin förmiddag talade hon om mycket bra saker, en sak som jag fastnade för och som jag kände att detta kan jag förverkliga genast och på en gång i min klass, det var De fyra läsfixarna. De fyra läsfixarna hjälper oss att ta till oss och förstå en text.

Spådamen Julia har sin spåkula där hon försöker spå textens innehåll. Är det en bok så tittar hon på bokens framsida och försöker se vad texten skulle kunna handla om. Vad har jag att förvänta av den bok jag håller i min hand.

Nicke Nyfiken är en liten apa som många barn har mött. Bland de fyra läsfixarna har han sin självklara plats, han är den som ställer alla frågor. Vad menar du med det? Vad betyder det? Varför gör karaktärerna så?

Fröken Detektiv använder sitt förstoringsglas och letar efter ledtrådar som kan förklara händelser i texten.

Cowboy Jim har ett lasso som han kastar ut i slutet av texten, kapitlet eller boken och samlar ihop den viktigaste informationen om boken. Det är Cowboy Jim vi använder när vi sammanfattar, återberättar och skriver bokrecensioner.

En annan sak som Barbro pratade om var att för att träna läsförståelse och att läsa mellan raderna så behöver texten vara känd för eleven. Alltså har vi i klassen idag börjat läsa böckerna om Mårten Blom ännu en gång. Serien innehåller tre böcker och vi har precis läst ut den sista. Därför var det nu dags att börja läsa om böckerna. Innan vi började läsa presenterade jag Läsfixarna för eleverna. Berättade vad deras egenskaper är och hur vi kan använda dem. Sedan fick de i uppdrag att ta på sig rollen som Nicke Nyfiken. Därför jag tror att det är bra att börja med en Läsfixare i taget. Presentera den och modella för eleverna hur vi kan använda de olika Läsfixarna. Idag var det alltså dags för Nicke Nyfiken och eleverna fick i uppdrag att fråga varje gång de var något de inte förstod eller som de tyckte var roligt. Idag första gången så var det inte jättemånga frågor, men de vågade avbryta. Även jag avbröt mig själv för att fråga eleverna; ”…att bryta tystnaden… Kan man verkligen bryta tystnaden? Hur gör man då?”. Eleverna var först lite förvånade över att man inte skulle sitta tyst utan att man fick kommentera. Men ett steg i taget, man kan inte lära sig allt första gången.

Något som var roligt var att när vi under eftermiddagen såg filmer om bronsåldern och eleverna ställde massor av frågor och själva uttryckte ”Men vi skulle ju vara Nicke Nyfiken idag!”. Då ser jag det som att eleverna lyssnar, bearbetar, reflekterar och använder.

Barbro Westlund beskriver Läsfixarna i boken Att undervisa i läsförståelse – lässtrategier och studieteknik (2009:191ff). Det enda jag gjort är att visualisera figurerna genom bilder hittade på clipart, bilden på detektivflickan är hämtad från © Laura Strickland/MyCuteGraphics.com. Du kan ladda ner materialet här.

Skattjakt à la 2012

Imorgon har mina elever vikarie första lektionen. Det är alltid lite klurigt vad eleverna ska göra med vikarie, ibland funkar det att köra som vanligt men ibland kan det vara bra att välja något helt annat som vikarien och eleverna får mötas i. Därför satte jag mig idag och gjorde en QR-skattjakt. Eller snarare en QR-uppgifts-lektion. Jag skrev ett brev till eleverna där jag berättade att jag skulle vara borta första lektionerna och att de skulle få göra hemliga uppgifter tillsammans. Sen skapade jag uppgifter som kodades till QR-koder som de måste skanna med en QR-läsare i iPaden. Sammanlagt blev det 6 uppgifter av blandad karaktär; problemlösning, svenskövning och engelska. Ett första försök som vi får utvärdera imorgon när jag kommer till jobbet.

En QR-kod är en bild med små kvadrater ihopsatta till en bild. Med hjälp av en app kan man skanna koden och på så sätt få en viss information till sig.

20121023-192342.jpg

Aha-upplevelse

Som pedagog får man ibland aha-upplevelser. Det finns två typer av aha-upplevelser; en ”åh vad bra det här gick!” och en ”åh det här gick inte alls som jag tänkt mig”. Betoningen i båda fallen ligger på ”åh”. Idag har jag upplevt båda situationerna. En lektion i att återberätta där det visade sig att jag valt allt för svåra texter och eleverna förstod inte alls artiklarna och då är det svårt att återberätta. Sista lektionen var en lektion med rim som gick helt fantastiskt!

Eleverna var delade i två grupper, de fick ett startord till varje grupp och en massa lappar. Idén var att rimma på startordet och få ihop så många ord man kunde komma på. En regel jag alltid använder i dessa situationer är att man ska använda ord man kan, men om man tror att man vet ett ord så får man lov att slå upp det för att se vad det betyder. Ena gruppen fick ordet hus den andra gruppen fick ordet hatt.

 

När eleverna kände sig färdiga så satte vi upp alla orden på var sin magnettavla och tittade på orden. Kände på orden och läste igenom orden. Sen skrev vi två verser tillsammans. Två rimdikter.

En riktigt bra och trevlig lektion alltså :)

Jag läste en sak som….

Att återberätta kan vara ganska svårt för en 9-åring, man ska formulera en sammanfattning av den text man läst (sett eller hört) som kompisarna kan förstå. Dessutom är många 9-åringar experter på att avslöja slutet på en bok bara för att det var ju så spännande! Det här med att man inte behöver berätta varenda liten detalj kan vara svårt att förstå. Jag knåpade ihop en lektion om att återberätta. Använd, dela med er av, förändra så som ni tycker det ska vara. Slit ut den och tipsa gärna tillbaka till mig om ni kommer på en riktigt bra idé.

Tryck här för att ladda ner en powerpoint-version.

Tryck här för att ladda ner en pdf-version.

 

Ps. Ge mig gärna feedback på materialet via kommentatorsfältet.

Beskrivande rapport

Rubriken på detta inlägg är ett finare uttryck för faktatext. När det handlar om genrepedagogik i skolan så heter min lilla bibel Låt språket bära – genrepedagogik i praktiken (Johansson & Sandell Ring, 2010, Hallgren & Fallgren). Jag är förtjust i böcker som ger en teoretisk grund men som också erbjuder praktiska övningar och förslag. Mycket av det vi lärare gör görs alldeles för många gånger, med det menar jag att många av oss sitter och uppfinner hjulet gång på gång. På lektion.se finns en uppsjö av ”hjul” att ta del av och i bokvärlden finns också böcker med ”hjul”.

”Det vardagsrelaterade språket lärs in relativt fort, medan det kunskapsrelaterade språket tar längre tid och kräver en medveten undervisning om hur text och språk används i olika sammanhang.” (Johansson & Sandell Ring, 2010:29)

Låt språket bära presenterar ordet genrepedagogik för oss och och teorier kring detta begrepp. Genregrupperna presenteras var för sig med en introduktion till just den genren, vad som är syftet med texttypen, vad texttypen har för struktur och vilka språkliga drag som kännetecknar just den genren. Därefter visas en bild med en riktig text, med styckeindelning och namn på de olika delarna. Därefter ges ännu ett textexempel som är uppdelat i pusselbitar, där varje pusselbit förklaras med en teoretisk text.

”Tanken med denna boken är inte att den ska läsas från pärm till pärm.” (Johansson & Sandell Ring, 2010:17) Det är alltså en oerhört användbar bok som kombinerar teori och praktik, det blir till en uppslagsbok i genrestruktur. Boken vänder sig främst till åk 1-6 men kan med användas i alla åldrar.

Helena Bross

På vår skola har vi författarbesök minst en gång varje år. Det brukar vara olika författare för F-5 och 6-9. I år kommer Helena Bross och besöker oss i F-5, hon kommer nästa måndag. Idag ska vi i klassen förbereda oss för besöket. Eleverna har läst böcker av Helena Bross i läsläxa den senaste omgången och idag ska vi se en kort film som heter Mellan raderna: Helena Bross. Den är utgiven av UR.se och kan lånas på AV-centralen. Filmen är på 4 minuter där Helena berättar om hur hon kände det som att hon i trean uppfann skrivandet. Där hon liksom bara förstod att skriva var något man kunde göra. Helena Bross är lågstadielärare och författare och har idag skrivit runt 60 böcker.

Dessa frågor har våra elever till Helena Bross:

  • Hur många böcker har du skrivit?
  • Varför har du två jobb?
  • Varför vill du skriva böcker till barn?
  • Hur kommer du på alla berättelser?
  • Tycker du det är kul att vara författare?
  • Skriver du böcker för vuxna också?