Lärandemiljö eller miljö för lärande

Jag har under denna terminen funderat en hel del på hur jag möblerar i klassrummet. Jag vill ha ett klassrum som inbjuder till att lära både på egen hand och tillsammans. Jag har få elever i min klass vilket kanske gör det lite enklare att möblera. Vid whiteboarden (och den nu alldeles nya SMART boarden) har vi en stor rund matta. Vi har inga bänkar där, vi har stolar som vi ställer i en halvcirkel och vi kan även sitta på golvet. Bakom den runda mattan har vi en liten bokhylla, 1,5 meter lång och 0,5 meter hög. Där står elevernas backar där de förvarar skolmaterial. Bakom den står en bänkgrupp med fyra bänkar. Utmed fönstret finns tre bänkar till. Längst ner i klassrummet (från whiteboarden sett) finns en anslagstavla utmed hela väggen, dock inte från tak till golv. Där finns också en tavellist där vi kan fronta böcker vi läser eller som vi skrivit. Jag gillar tanken med att inte har stationära arbetsplatser utan eleverna sitter där de behöver utifrån vad vi gör. Jag har elever som har större behov av samma plats men det är ingen som tycker det är konstigt. Vi arbetar ofta med iPad vilket gör att eleverna kan sitta lite var de vill och behöver.

Idag har vi jobbat med vårt pågående tema Yrken. Vi har jobbat med en Padlet vilket eleverna uppskattade, deras kommentar efteråt var ”Det är så bra för det är vår tavla, det spelar ingen roll vem som skrivit vad”. Idag fortsatte vi jobba med Padlet och Mindomo, vi gjorde en tankekarta på frågor kring yrket tandläkare. Jag delade sen eleverna i två grupper och genast var det en elev som sa att de kunde sitta i biblioteket för där finns det ju massor av källor. Varsågod sa jag, skicka meddelande till min iPad om ni behöver hjälp.

Det hör i allra högst grad ihop med min rubrik; hur utnyttjar vi skolans rum för lärande? Det blir mer och mer populärt att företag har så kallade aktivitetsbaserade flexkontor där kontorslandskapet är delat i olika zoner; arbetsstationer med skrivbord, tysta arbetsrum, chattboxar för telefonsamtal, mötesrum och kök. (http://www.sydsvenskan.se/ekonomi/flexkontor-passar-inte-for-alla/) Det är en form som absolut inte passar alla men kan det gynna samarbete på arbetsplatsen och kan det gynna inlärning i skolorna? Min elev har ju rätt, det är ju i biblioteket faktaböckerna finns och då är det bättre att sitta där och arbeta, samtidigt har jag elever som vill sitta i klassrummet och jag har svårt att dela mig. Sms,  mail eller Facetime är utmärkt att använda då.

sms1

Sms-konversation från dagens lektion.

Jag fortsätter fundera på hur jag kan skapa rum för lärande i mitt klassrum. Ett rum som bjuder in till samarbete och samlärande.

20130205-144845.jpg

Visuellt stöd i vardagen – något för alla (del 1)

Jag funderar mycket kring det här med visuellt stöd. Vad innebär det och finns det någon åldersgräns eller måste man ha en specifik diagnos för att behöva visuellt stöd i vardagen?

Varje söndag sätter jag och maken oss och tittar igenom kalendern för att se vad veckan har att erbjuda. Jag skulle aldrig komma ihåg alla saker utan min kalender och är det något jag verkligen måste komma ihåg så sätter jag en påminnelse. Kalendern är ett visuellt stöd.

Varje morgon när jag kommer till jobbet skriver jag upp dagens schema på tavlan. Jag flyttar pluppen på kalendern så att man direkt ser vilken dag det är. Sätter upp bilderna med ord och tecken på rätt plats i schemat och skriver upp vem som är ute på rasten. Sedan gör jag två scheman på papper med bara ord men som annars innehåller samma sak som schemat på tavlan. Schemat på tavlan är för alla eleverna och schemat på papper är för två elever som behöver stödet i ett bänkschema för att kunna stryka över den färdiga aktiviteten och för att gå vidare till nästa. Ibland när aktiviteten behöver det så finns även ett mer detaljerat schema som skrivs både på tavlan och på papper. När sedan eleverna går in på fritids finns även där ett schema som talar om vad som kommer hända idag. Schema med ord och bild.

Varför schema? Jo för att eleverna ska få en översyn över dagen. Veta vad som händer och i vilken ordning det händer. Känna sig mer förberedd och veta att ”när jag kommer in från rasten ska jag hämta min mattebok och börja jobba”. Varför enskilda schema? För att eleven ska bli mer självständig och självgående. Varför schema med både ord och bild/tecken? Därför att alla oavsett läsförmåga ska kunna titta på schemat och känna en trygghet i att veta vad som kommer hända under dagen.

Ett schema kan se olika ut dock tror jag att man ska välja ett system och hålla sig till det, vill man byta ska man introducera bilderna tydligt. Vi har ett system under skoltid och ett under fritidstid och det fungerar. Vad jag har upptäckt som en positiv effekt av tydliga och strukturerade schema är att förändring blir lättare. Jag kan i samtal med eleverna förklara att pga olika anledningar kan vi inte ha matte utan kommer istället att ha svenska, samtidigt plockar jag bort bilden för matte och sätter dit skylten för svenska.

Jag har vandrat runt lite på skolan och kikat på de olika typer av visuellt stöd som finns och också var de finns. I nästa blogginlägg tänkte jag dela med mig om hur det kan se ut.

20140212-101954.jpg

Elevinflytande och kunskapskrav

Jag tar ibland fram Lgr11 och visar för eleverna, jag brukar kalla den ”en av mina biblar”. De skrattar alltid åt det uttrycket men de förstår också då att boken innehåller sådant som de ska lära sig och att inte jag hittat på allt vi gör. Idag tog jag fram den igen men på ett annat sätt. Förra veckan hade min rektor bjudit in en tjej som heter Anna, hon jobbar med BFL (bedömning för lärande) på sin skola. Min rektor hade bjudit hit henne för att vi i vårt arbetslag funderar mycket på hur man tydliggör IUP och IUP-målen för eleverna. Hur kan man utforma en skola som kretsar mycket kring dessa och att dessutom eleverna är medvetna och delaktiga. Kunskapskraven är väldigt formellt formulerade och det är svårt för en 8-åring att förstå innebörden av t ex:

”Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.”

Det kan till och med vara svårt för mig att förstå och översätt ibland. Så jag bestämde mig för att bena ut det tillsammans med eleverna.

Jag började med att förklara läroplanen och kunskapskraven som ett tv-spel med tre nivåer. Tanken är att man når nivå ett i slutet av åk 3, nivå 2 i slutet av åk 6 och nivå 3 i slutet av åk 9. Jag hade innan skrivit alla kunskapskraven i svenska för åk 3 på papper, en mening/sats på varje papper. Idag började vi med just den jag skrev här ovan. Jag la den under dokumentkameran och frågade eleverna vad det kan betyda. De fick läsa och fundera en liten stund innan vi tillsammans och i delar försökte förstå vad det egentligen är vi ska kunna. Vi tog det sedan ett steg till och funderade på vad man måste lära sig innan man faktiskt kan det där med att läsa med flyt. En intressant diskussion som mynnade ut i följande:

”Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.” Betyder att ”Eleven kan läsa böcker med mycket text och lite bilder, t ex böckerna om LasseMajas detektivbyrå. Eleven kan använda lässtrategier när hen läser, t ex detektiven, spågumman, reportern och konstnären.”

Vad tror ni om den översättningen?

Delarna man behöver kunna för att kunna målet ovan tyckte mina elever var:

  1. Jag kan läsa alla bokstäver och vet hur dom låter.
  2. Jag kan läsa ord med två eller tre bokstäver, t ex S-O-L.
  3. Jag kan läsa korta meningar.
  4. Jag kan läsa enkla böcker med en mening på varje sida och bild på varje sida.
  5. Jag kan läsa enkla böcker med två till tre meningar på varje sida och bild på varje sida.

Vi får se om de kommer fram till några fler steg när vi fortsätter arbetet.

Men det är så kul! Trodde inte att de skulle nappa på min idé men de är på och vill veta. Jag tänker att jag ska fortsätta med frågan Hur. Hur tränar man på de olika delarna, allt för att eleverna ska bli självständiga i sin väg till kunskap.

20140212-101954.jpg

Vad gjorde ni i skolan?

”Mitt barn svarar aldrig på vad hen gjort i skolan.”

Har ni också föräldrar som säger så på utvecklingssamtal? Det har jag. Så fick jag syn på en artikel som cirkulerade på Facebook för några dagar sedan. En artikel från Huffington Post med rubriken ”25 ways to ask your kids ”So how was school today?” without asking them ”So how was school today?”.

Det kan vara ganska svårt även för en vuxen att svara på ”Hur var det på jobbet?”. Men med dessa frågor tränar man eleven på samspel och inte bara enstaka svar. Det går att använda frågorna till en konversation.

1. Vad var det bästa som hände i skolan idag?

2. Berätta något som fick dig att skratta.

3. Om du fick välja vem skulle du vilja sitta bredvid i klassrummet?

4. Var är den roligaste platsen i skolan?

5. Berätta ett konstigt ord du hörde idag.

6. Om jag ringed din lärare i kväll vad skulle hon säga om dig?

7. Hur hjälpte du någon idag?

8. Hur hjälpte någon dig idag?

9. Berätta något du lärde dig idag.

10. När var du gladast idag?

11. När var du uttråkad idag?

12. Om ett rymdskepp landade i klassrummet och tog med någon upp, vem skulle du vilja att de tog?

13. Vem skulle du vilja leka med på rasten som du inte lekt med förut?

14. Berätta något bra som hände idag.

15. Vilket ord använde din lärare mest idag?

16. Vad tror du att du behöver träna mer på i skolan?

17. Vad vill du lära dig mindre av i skolan?

18. Vem i klassen skulle du kunna vara snällare mot?

19. Var på skolgården leker du oftast?

20. Vem är den roligaste personen i klassen?

21. Vad är det bästa med lunchen?

22. Om du fick vara lärare en dag vad skulle du vilja göra?

23. (Översatte ej, passar inte svenska skolan.)

24. Om du fick byta plats med någon i klassrummet vem skulle du vilja byta med då?

25. Berätta om tre tillfällen då du använde penna idag.

Här är länken till Huffington Post.

20130205-144845.jpg

Planering

Planering är något som alla gör på olika sätt. Jag har behov av att skriva ner och stolpa upp det jag ska göra på lektionen. Mycket för att jag kommer på idéer och kan sväva iväg åt något håll. Men också för att jag när jag har en lektion och upptäcker att det är något vi behöver göra igen eller som vi inte gjort och jag då behöver skriva ner. Nu har jag en smal liten pärm i A4 med ett register i med en flik för varje ämne. Bakom flikarna sitter nu detta planeringsdokument.

Planeringsdokument

Ett sätt som jag känner passar mig. Har många gånger ett tema på lektionen som t ex ”vokaler och konsonanter” eller ”positionssystemet”. Jag kan spalta upp innehållet och det material jag behöver, jag kan skriva upp syftet för lektionen och även skriva upp några reflektioner jag får efter lektionen. Det är också väldigt bra om jag skulle vara sjuk eller ledig, då kan jag lätt kopiera/skanna och lämna till vikarien. Om du klickar på bilden finns möjlighet att ladda ner dokumentet i pdf-format.

20140212-101954.jpg

Regler eller inte

Regler i klassrummet och skolan är en het fråga på många platser. Jag har svårt för förbud eller snarare hur dessa presenteras för eleverna. Lyssnade på Bo Heljskov för två veckor sedan där han berättade om en lärare som satt upp klassrumsreglerna precis framför eleven som hen tyckte behövde dessa extra mycket. Eleven läste ”Jag ska inte slå Pelle” och vänder sig om och slår Pelle. Ibland blir det inte som man tänkt.

Jag har gjort en klassrumsplansch som är inspirerad av en plansch jag såg på ungcancer. Planschen är i A3-format och du är välkommen att skriva ut och använda den. (Klicka på bilden för att ladda ner.)

klassrumsplansch_A3

 

20140212-101954.jpg