IKT och lärande

Denna hösten läser jag en kurs på Linnéuniversitetet, den heter IKT och lärande – digital kompetens och pedagogiska verktyg. Förra veckan var jag i Växjö för kursstart. Det var riktigt kul att vara tillbaka på ett campus, sitta i föreläsningssal och få lära och diskutera. IKT med alla sina verktyg är något som är spännande att väva in i vardagens lektionstänk. IKT är så mycket mer än vilka appar man kan färdighetsträna i och det ska bli kul att få ”nörda” ner sig i detta.

Det är även en hel del på gång på jobbet gällande IKT och framför allt kring utkörning av en-till-en iPad för åk 4-9. Ett arbete som jag kommer delta i på lite olika sätt.

Själv så är jag just nu på jakt efter en Smartboard. Någon som har några bra tips? Har sett att det ska finnas en app till iPad som gör att du kan följa det som sker på Smartboarden på iPad-skärmen. Någon som testat?

Elevinflytande och kunskapskrav

Jag tar ibland fram Lgr11 och visar för eleverna, jag brukar kalla den ”en av mina biblar”. De skrattar alltid åt det uttrycket men de förstår också då att boken innehåller sådant som de ska lära sig och att inte jag hittat på allt vi gör. Idag tog jag fram den igen men på ett annat sätt. Förra veckan hade min rektor bjudit in en tjej som heter Anna, hon jobbar med BFL (bedömning för lärande) på sin skola. Min rektor hade bjudit hit henne för att vi i vårt arbetslag funderar mycket på hur man tydliggör IUP och IUP-målen för eleverna. Hur kan man utforma en skola som kretsar mycket kring dessa och att dessutom eleverna är medvetna och delaktiga. Kunskapskraven är väldigt formellt formulerade och det är svårt för en 8-åring att förstå innebörden av t ex:

”Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.”

Det kan till och med vara svårt för mig att förstå och översätt ibland. Så jag bestämde mig för att bena ut det tillsammans med eleverna.

Jag började med att förklara läroplanen och kunskapskraven som ett tv-spel med tre nivåer. Tanken är att man når nivå ett i slutet av åk 3, nivå 2 i slutet av åk 6 och nivå 3 i slutet av åk 9. Jag hade innan skrivit alla kunskapskraven i svenska för åk 3 på papper, en mening/sats på varje papper. Idag började vi med just den jag skrev här ovan. Jag la den under dokumentkameran och frågade eleverna vad det kan betyda. De fick läsa och fundera en liten stund innan vi tillsammans och i delar försökte förstå vad det egentligen är vi ska kunna. Vi tog det sedan ett steg till och funderade på vad man måste lära sig innan man faktiskt kan det där med att läsa med flyt. En intressant diskussion som mynnade ut i följande:

”Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.” Betyder att ”Eleven kan läsa böcker med mycket text och lite bilder, t ex böckerna om LasseMajas detektivbyrå. Eleven kan använda lässtrategier när hen läser, t ex detektiven, spågumman, reportern och konstnären.”

Vad tror ni om den översättningen?

Delarna man behöver kunna för att kunna målet ovan tyckte mina elever var:

  1. Jag kan läsa alla bokstäver och vet hur dom låter.
  2. Jag kan läsa ord med två eller tre bokstäver, t ex S-O-L.
  3. Jag kan läsa korta meningar.
  4. Jag kan läsa enkla böcker med en mening på varje sida och bild på varje sida.
  5. Jag kan läsa enkla böcker med två till tre meningar på varje sida och bild på varje sida.

Vi får se om de kommer fram till några fler steg när vi fortsätter arbetet.

Men det är så kul! Trodde inte att de skulle nappa på min idé men de är på och vill veta. Jag tänker att jag ska fortsätta med frågan Hur. Hur tränar man på de olika delarna, allt för att eleverna ska bli självständiga i sin väg till kunskap.

20140212-101954.jpg

Vad gjorde ni i skolan?

”Mitt barn svarar aldrig på vad hen gjort i skolan.”

Har ni också föräldrar som säger så på utvecklingssamtal? Det har jag. Så fick jag syn på en artikel som cirkulerade på Facebook för några dagar sedan. En artikel från Huffington Post med rubriken ”25 ways to ask your kids ”So how was school today?” without asking them ”So how was school today?”.

Det kan vara ganska svårt även för en vuxen att svara på ”Hur var det på jobbet?”. Men med dessa frågor tränar man eleven på samspel och inte bara enstaka svar. Det går att använda frågorna till en konversation.

1. Vad var det bästa som hände i skolan idag?

2. Berätta något som fick dig att skratta.

3. Om du fick välja vem skulle du vilja sitta bredvid i klassrummet?

4. Var är den roligaste platsen i skolan?

5. Berätta ett konstigt ord du hörde idag.

6. Om jag ringed din lärare i kväll vad skulle hon säga om dig?

7. Hur hjälpte du någon idag?

8. Hur hjälpte någon dig idag?

9. Berätta något du lärde dig idag.

10. När var du gladast idag?

11. När var du uttråkad idag?

12. Om ett rymdskepp landade i klassrummet och tog med någon upp, vem skulle du vilja att de tog?

13. Vem skulle du vilja leka med på rasten som du inte lekt med förut?

14. Berätta något bra som hände idag.

15. Vilket ord använde din lärare mest idag?

16. Vad tror du att du behöver träna mer på i skolan?

17. Vad vill du lära dig mindre av i skolan?

18. Vem i klassen skulle du kunna vara snällare mot?

19. Var på skolgården leker du oftast?

20. Vem är den roligaste personen i klassen?

21. Vad är det bästa med lunchen?

22. Om du fick vara lärare en dag vad skulle du vilja göra?

23. (Översatte ej, passar inte svenska skolan.)

24. Om du fick byta plats med någon i klassrummet vem skulle du vilja byta med då?

25. Berätta om tre tillfällen då du använde penna idag.

Här är länken till Huffington Post.

20130205-144845.jpg

Planering

Planering är något som alla gör på olika sätt. Jag har behov av att skriva ner och stolpa upp det jag ska göra på lektionen. Mycket för att jag kommer på idéer och kan sväva iväg åt något håll. Men också för att jag när jag har en lektion och upptäcker att det är något vi behöver göra igen eller som vi inte gjort och jag då behöver skriva ner. Nu har jag en smal liten pärm i A4 med ett register i med en flik för varje ämne. Bakom flikarna sitter nu detta planeringsdokument.

Planeringsdokument

Ett sätt som jag känner passar mig. Har många gånger ett tema på lektionen som t ex ”vokaler och konsonanter” eller ”positionssystemet”. Jag kan spalta upp innehållet och det material jag behöver, jag kan skriva upp syftet för lektionen och även skriva upp några reflektioner jag får efter lektionen. Det är också väldigt bra om jag skulle vara sjuk eller ledig, då kan jag lätt kopiera/skanna och lämna till vikarien. Om du klickar på bilden finns möjlighet att ladda ner dokumentet i pdf-format.

20140212-101954.jpg

Inspirationsdag med Västra Göteborg

Inspirationsdagen är ett återkommande inslag under våra startdagar, det är fjärde året vi samlas alla 800 medarbetare inom Västra Göteborg och inspireras. Så är tanken i alla fall. Ibland lyckas man otroligt bra och ibland lyckas man inte lika bra. Dagen inleddes av vår områdeschef Ewa och fortsatte men stadsdelsdirektören och sektorschefen. Tre pedagoger berättade hur de jobbar i klassrummet, riktigt intressant och inspirerande.

Efter kaffet pratade Leo Razzak under rubriken ”Mångfald och konsten att bygga relationer”. Bra, intressant och inspirerande. Han pratade om konsten att tänka utanför boxen och våga fortsätta när andra talar om hur fel man gör. Vi måste tro på vårt uppdrag, så fort vi tappar tron så är det dags att säga upp sig.

Om man inte vet vem man är, hur ska man veta vart man ska?
Leo Razzak

Han pratade om att människan växer med ansvar och genom att någon tror på en och att vi behöver ett öppnare samtalsklimat utan rätt och fel.

Leo är en inspiratör och kan förmedla ett budskap. Får du en möjlighet så lyssna till honom. Här kan du lyssna till hans sommarprat från sommaren 2013.

Efter lunch klev Ing-Marie Persson upp, hon talade under rubriken Kommunikation,  samarbete och ledarskap utan ord. Ett ämne som hade kunnat bli hur intressant som helst men som visade sig vara att Ing-Marie berättade om sitt arbete med schimpanser. Visserligen intressant men det kändes som ett fel forum för en sådan föreläsning. Det jag tar med mig från Ing-Maries föreläsning är att vi måste vara oerhört rädda om den värld vi lever i och dom som lever i den.

Mitt huvud däremot är fullt av idéer som jag hoppas kunna reda ut och göra till något vettigt.

20140212-101954.jpg

 

 

IT utveckling

Jag har fortsatt spåna lite på hur man får med alla på IT-tåget. Bland annat har jag börjat läsa Skolverkets rapport om It-användning och it-kompetens i skolan. Där står bland annat att elevernas datoranvändning i skolan fortfarande är centrerat till att söka information samt att göra skrivuppgifter. Det är få pedagoger som vet hur de ska implementera it i övriga ämnen. Till exempel är det få elever som använder datorn vid matematikundervisningen eller naturkunskapsundervisningen.

I måndags satt jag och en av mina rektorer och pratade lite vid tio-rasten. Jag nämnde att jag hade en del idéer och hon blev genast nyfiken på att veta mer. Det var bra, det tvingade mig att sätta mig ner och börja bena bland idéer och lösa tankar. Gjorde följande bild för att illustrera en början.

kompentensutvecklingsbrainstorm_it

 

Hur gör ni för att få in it-tänket i fler ämnen? Jag är även intresserad av att få komma på besök till någon som känner att man utvecklat ett bra och fungerade sätt att arbeta pedagogiskt med it.

20130205-144845.jpg

”…IKT–pedagogik handlar likväl om hur man i den klassiska undervisningssituationen nyttjar olika media för att förtydliga och underlätta förmedlandet av information.”

Elin på bloggen Kreativpedagogik.nu

”det är jag som coachar, handleder och inspirerar lärare att använda IKT (informations- och kommunikationsteknik) i sin undervisning. Jag ska visa upp möjligheterna med fokus på tillgänglighet och måluppfyllelse.”

Emil på bloggen emiljansson.se

Att kunna

Jag har tröttnat på elever som säger ”Jag kan inte!”. Det är få människor som kan något första gången, andra gången eller ens tjugofemte gången. En del saker är lättare att kunna och andra saker behöver man träna på gång efter gång. Därför har jag myntat ett begrepp som gäller i klassrummet:

Om jag inte kan så kan jag lära mig.


Detta hjälper eleverna att förstå att det är helt ok att inte kunna, att jag inte förväntar mig att de ska kunna första gången utan att vi ska lära oss tillsammans. En annan sak att komma ihåg är:

Barn vill när dom kan.


20120904-195046.jpg

Dagen D

Så kom den då, sista dagen av sommarlovet. 7 veckor har visslat förbi i en enorm hastighet. När ska jag hinna reflektera? Jag vägrar bli en sådan person som sitter på ålderns höst och reflekterar över mitt liv och ångrar och funderar på vad jag kunnat göra annorlunda. Det gäller mitt arbetsliv också. Jag avslutade min vårtermin (läs föregående inlägg) med en reflektion. Under sommaren har jag kommit fram till att det är något jag behöver göra oftare. Genom reflektion så når jag förändring. Då kan jag inte se tillbaka och säga ”om jag bara gjort så”. Genom reflektion har jag möjlighet att förändra under resans gång. Om jag reflekterar, utvärderar, gör om och gör igen under resans gång så kan jag inte säga ”om jag bara gjort så”. För om jag gör allt detta under resans gång så har jag prövat alla möjligheter under en kortare tid och kanske på så sätt hittat en metod som fungerar för mig.

”Våga misslyckas, ofta och billigt.”
Så sa en av optimistkonsulterna på startdagen. Våga misslyckas, ofta och billigt. Behöver inte handla om pengar. I mitt yrke satsar jag inte pengar, jag satsar energi och av mig själv. Det gör det ännu viktigare att misslyckas billigt så jag inte satsar för mycket av mig själv i något som inte ger mig (eller min omgivning) något.

”Sluta såga sågspån.”
Ja det var ett citat från optimistkonsult nummer 2 denna startdag. Att såga sågspån är att älta gammalt. Gör inte det. I mitt yrke är att såga sågspån samma sak som att klappa någon på huvudet och säga ”ja men det har nu inte fungerat de senaste 13 åren men du lär dig snart du också.”. Det får man inga nya idéer på. Genom att lita på någon och att tro på någon så låter man den personen lyckas, och skulle personen falla så faller personen tryggt i att folk litar på en.

Sen har vi berättelsen om Everybody, Somebody, Anybody och Nobody.

There was an important job to be done
and Everybody was sure that Somebody would do it.
Anybody could have done it, but Nobody did it.
Somebody got angry about that because it was Everybody’s job.
Everybody thought that Anybody could do it,
but Nobody realized that Everybody wouldn’t do it.
It ended up that Everybody blamed Somebody
when Nobody did what Anybody could have done.

Skyll inte på någon annan där du själv har en del. Jag hade tänkt jobba som lärare fram till min pension, det kommer jag aldrig orka göra genom att skylla på någon annan eller stå bredvid och såga sågspån.

20120813-151422.jpg